Eksem hos barn: Påverkar kortison och Dupixent tillväxten?
Atopisk dermatit och barns tillväxt: Vad visar forskningen?
När ett barn har atopisk dermatit, en vanlig form av eksem, fokuserar familjen ofta på att lindra klådan och förebygga eksemskov. Men om barnet har svårare symtom kan det också finnas andra frågor, bland annat hur sjukdomen och behandlingen kan påverka barnets tillväxt över tid.
Forskare har börjat undersöka om det finns ett samband mellan barns tillväxt och att få eksemet under kontroll och minska dess påverkan på sömn och vardag. De undersöker också om långvarig användning av kortisonkräm spelar någon roll.
I det andra avsnittet av Dermatology Times Expert Perspectives-serien ”Beyond the Skin: Sleep, Steroids, and Growth in Children With Atopic Dermatitis” diskuterar hudläkaren Lisa Swanson, MD, ny forskning om de här frågorna, bland annat studier av läkemedlet dupilumab (Dupixent). Resultaten är ännu inte entydiga, men de ger en utgångspunkt för bredare samtal om vården av barn med eksem. (Källa: Dermatology Times, Expert Perspectives)
Därför spelar både eksemet och behandlingen roll
Kortisonkrämer och kortisonsalvor, även kallade utvärtes kortikosteroider, är en viktig del av eksembehandlingen för många barn. De hjälper till att dämpa inflammationen i huden, lindra klådan och behandla eksemskov.
När läkemedlen ordineras och används på rätt sätt anses de i allmänhet vara säkra. Ändå oroar sig en del familjer för vad som kan hända om ett barn behöver använda dem under lång tid.
En del av läkemedlet kan tas upp genom huden och komma in i kroppen. Det är mer sannolikt om man använder starkare kortisonpreparat, behandlar stora hudområden eller använder dem under lång tid. Upptaget kan också öka om hudens skyddande barriär är skadad.
Om kroppen utsätts för för mycket kortison finns en risk att hypotalamus-hypofys-binjureaxeln hämmas. Det är kroppens system för att bilda och reglera vissa hormoner, bland annat kortisol. Alltför stor exponering för kortison kan också ha andra effekter i kroppen.
Samtidigt kan eksem som inte är välbehandlat innebära en pågående inflammation, störd sömn och en stor belastning i barnets vardag. Även dessa faktorer kan vara viktiga att ta hänsyn till när man ser på barnets tillväxt.
Det gör det svårt att veta om en skillnad i tillväxt hänger ihop med exponeringen för kortison, själva eksemet eller en kombination av faktorer. I samtalet i Expert Perspectives diskuterar Swanson hur man kan bemöta familjers oro kring kortisonanvändning, samtidigt som hon betonar vikten av att få sjukdomen under kontroll. (Källa: Dermatology Times, Expert Perspectives)
Vad visade en studie om dupilumab och längdtillväxt?
Dupilumab är ett biologiskt läkemedel som riktar sig mot specifika delar av immunförsvaret som är inblandade i inflammation. Forskare har undersökt om behandling med dupilumab har ett samband med förändringar i tillväxten hos barn med svår atopisk dermatit.
I en analys från 2026 granskade Irvine och kollegor på nytt data från en klinisk studie där dupilumab jämfördes med placebo, en behandling utan verksam substans. Forskarna undersökte förändringar i barnens längdpercentiler, bland annat i en grupp där barnens längd från början låg under den 40:e percentilen. (Källa: Irvine och kollegor, post hoc-analys från 2026)
En längdpercentil visar hur ett barns längd förhåller sig till längden hos andra barn i samma ålder och av samma kön. Att ligga på den 40:e percentilen betyder till exempel att barnet är längre än ungefär 40 procent av barnen i jämförelsegruppen. En förändring i percentil är inte samma sak som en förändring i längd mätt i tum eller centimeter.
Bland barnen som från början låg under den 40:e percentilen var oddsen för att stiga minst 5 percentilpoäng till vecka 16 större hos dem som fick dupilumab än hos dem som fick placebo. Den rapporterade ojusterade oddskvoten var 2,5. Den jämför oddsen i de två grupperna och betyder inte att barnen växte 2,5 gånger så mycket.
Forskarna tog också hänsyn till två mått på användningen av kortisonkräm. När de tog hänsyn till den totala mängden utvärtes kortikosteroid som använts var oddskvoten 3,1. När de i stället tog hänsyn till antalet dagar utan kortisonkräm var den 2,9. Sambandet fanns alltså kvar när dessa uppmätta aspekter av kortisonexponeringen beaktades. (Källa: Irvine och kollegor, post hoc-analys från 2026)
Det finns en viktig begränsning: Detta var en post hoc-analys, vilket betyder att forskarna undersökte data efter att den ursprungliga studien hade genomförts. Resultaten är utforskande och bevisar inte att dupilumab direkt får barn att växa mer på längden. De kan inte heller helt skilja läkemedlets effekt från en eventuell effekt av att eksemet blivit bättre kontrollerat.
Vad hände vid en längre uppföljning?
Forskarna undersökte också en förlängning av studien. Barnen som hade fått placebo under de första 16 veckorna började då få dupilumab. I den här delen visste alla vilken behandling barnen fick. Det kallas en öppen förlängningsstudie.
Forskarna såg förändringar i längdpercentil och i en markör för benbildning hos barnen som bytte från placebo till dupilumab. Förändringarna liknade dem som sågs hos barnen som hade fått dupilumab under hela behandlingsperioden. (Källa: Irvine och kollegor, post hoc-analys från 2026)
Bland barnen vars längd från början låg under den 40:e percentilen:
- Av dem som bytte från placebo till dupilumab steg 40,4 procent minst 5 längdpercentilpoäng mellan vecka 16 och 52.
- Av dem som fick dupilumab hela tiden steg 50,7 procent minst 5 längdpercentilpoäng under samma period.
Resultaten tyder på att gynnsamma förändringar i tillväxtrelaterade mått också kan förekomma när barn börjar med dupilumab efter en inledande period utan läkemedlet. Men eftersom den här delen av studien var öppen och analysen var utforskande går det inte att fastställa när det är bäst att börja behandlingen med tanke på tillväxten.
Forskare fortsätter att undersöka om tidig och varaktig kontroll av svårt eksem kan påverka fler delar av barns utveckling, särskilt hos barn vars längd redan följer en lägre percentil.
Vad kan en markör för benbildning berätta?
Utöver längd har forskare studerat benspecifikt alkaliskt fosfatas, eller BALP, hos barn som får dupilumab. BALP bildas av de celler som bygger upp ben och kan ge en fingervisning om hur aktiv benbildningen är.
Det är inte enkelt att tolka BALP hos barn. Nivåerna förändras naturligt när barn växer och går igenom olika utvecklingsstadier. En förändring i BALP visar inte i sig att ett barn har starkare ben, högre bentäthet eller bättre benhälsa på lång sikt.
Det möjliga sambandet mellan dupilumab, kontroll av eksemet och benbildning är ännu inte helt klarlagt. Forskare har föreslagit att mindre klåda och bättre sömn skulle kunna bidra till gynnsamma förändringar kopplade till tillväxt. Men i post hoc-analysen mättes inte sömnen direkt, så den kan inte visa om sömnen spelade någon roll. (Källa: Irvine och kollegor, post hoc-analys från 2026)
Vad har andra studier visat?
Kliniska studier kan hjälpa forskare att jämföra behandlingar, medan observationsstudier undersöker mönster hos personer som får vård i vardagen. Båda kan ge användbar information, men de besvarar olika typer av frågor.
I en studie från 2025 använde Chen och kollegor hälsodatanätverket TriNetX för att granska tidigare uppgifter om barn med atopisk dermatit och jämföra dem med liknande barn utan sjukdomen. Barnen med eksem hade 15 procent högre relativ risk att ha en längd under den femte percentilen. Den rapporterade relativa risken var 1,15, med ett 95-procentigt konfidensintervall på 1,12 till 1,18. Intervallet visar osäkerheten kring uppskattningen. (Källa: Chen och kollegor, retrospektiv kohortanalys i TriNetX från 2025)
Resultatet pekar på ett samband, men bevisar inte att eksemet i sig orsakar minskad tillväxt. Eftersom forskarna granskade uppgifter i efterhand kunde studien inte fastställa orsaken till skillnaderna i längd.
En annan studie undersökte 47 barn i Italien som var mellan 6 månader och 5 år gamla och fick dupilumab. Forskarna såg ingen negativ effekt på tillväxten under 52 veckor. Det är lugnande, men studien var liten och baserades på observationer. Resultaten behöver därför inte gälla alla barn. (Källa: Italiensk retrospektiv multicenterstudie av 47 barn)
Tillsammans tyder studierna på att det är värt att uppmärksamma tillväxten som en del av eksemvården. Det behövs fortfarande större studier som följer barn under längre tid.
Vad betyder det för familjer?
För barn med måttligt till svårt eksem kan samtal om behandling handla om mer än hur huden ser ut. Barnets tillväxtmönster, sömn, pågående inflammation och exponering för kortisonkrämer kan alla vara delar av samtalet.
Det finns i dag inte tillräckliga belägg för att förskriva dupilumab särskilt för att öka längdtillväxten eller förbättra bentätheten. Beslut om behandling beror på faktorer som barnets ålder, hur svårt eksemet är, hur barnet har svarat på tidigare behandlingar och barnets individuella förutsättningar.
Familjer som har frågor om tillväxt, kortisonanvändning eller behandlingsalternativ bör ta upp dem med barnets läkare eller hudläkare. Vårdpersonal kan också bedöma nya eller förvärrade hudförändringar, smärta, blödning, möjliga tecken på infektion eller andra symtom som väcker oro.
Den här artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte råd från legitimerad vårdpersonal.
Källor
- Dermatology Times. Expert Perspectives, ”Beyond the Skin: Sleep, Steroids, and Growth in Children With Atopic Dermatitis”, andra avsnittet med Lisa Swanson, MD.
- Irvine och kollegor. Post hoc-analys från 2026 av förändringar i längdpercentil och tillväxtrelaterade mått hos barn som fick dupilumab eller placebo.
- Chen och kollegor. Retrospektiv kohortanalys från 2025 i TriNetX av längd hos barn med atopisk dermatit.
- Italiensk retrospektiv multicenterstudie av dupilumab och tillväxt hos 47 barn i åldern 6 månader till 5 år.