Behandling av eksem hos barn: Att tänka på när det gäller tillväxt och skeletthälsa

När ett barn har måttlig till svår atopisk dermatit handlar behandlingen om mer än att få huden bättre. Ständig klåda, dålig sömn och allt som krävs för att ta hand om eksemet kan påverka hela familjen. Forskare undersöker också om sjukdomen kan ha ett samband med barnets tillväxt och skelettets utveckling.

Atopisk dermatit är en långvarig form av eksem som orsakar inflammation, klåda och perioder då besvären blir värre. Det möjliga sambandet mellan eksem och tillväxt studeras fortfarande. Det betyder inte att alla barn med eksem får problem med tillväxten.

I den tredje delen av serien Dermatology Times Expert Perspectives, Beyond the Skin: Sleep, Steroids, and Growth in Children With Atopic Dermatitis, berättar hudläkaren Lisa Swanson, MD, om hur barns tillväxt och skeletthälsa kan vägas in vid val av behandling. Samtalet handlar om behandlingar som används på huden, ljusbehandling och läkemedel som verkar i hela kroppen.

I takt med att fler behandlingar blir tillgängliga för olika åldersgrupper kan läkare ta hänsyn till barnets tillväxt tillsammans med symtom, sömn och andra tecken på hur eksemet påverkar vardagen. Beslut om behandling ska fattas tillsammans med barnets läkare eller hudläkare. (Källa: serien Dermatology Times Expert Perspectives)

Varför tillväxten kan komma på tal vid eksembesök

Barn med svåra eksem kan leva med ständig inflammation i huden och intensiv klåda. De kan också ha svårt att sova och att delta i vardagliga aktiviteter. Forskare undersöker om dessa besvär kan ha samband med kroppens tillväxt och skelettets utveckling.

I en studie från 2025 gick forskare igenom tidigare insamlade journaluppgifter och jämförde barn som hade atopisk dermatit med liknande barn som inte hade sjukdomen. Studien visade att barnen med eksem oftare hade en längd under den femte percentilen för sin ålder. (Källa: retrospektiv kohortanalys från 2025 av barn med atopisk dermatit)

En längdpercentil visar hur ett barns längd förhåller sig till andra barns längd i samma ålder och av samma kön. Att ligga under den femte percentilen betyder att barnet är kortare än de flesta barn i jämförelsegruppen, men det betyder inte automatiskt att något är fel med hälsan.

I studien var den relativa risken 1,15. Det innebär att sannolikheten att ligga under den femte percentilen var ungefär 15 procent högre i gruppen med eksem. Studiens angivna osäkerhetsintervall var 1,12 till 1,18, vilket motsvarar en relativt sett cirka 12 till 18 procent högre sannolikhet.

Resultatet visar ett samband, men är inte ett bevis för att eksemet orsakade långsammare tillväxt. Många saker kan påverka ett barns längd och tillväxt, bland annat hur familjemedlemmar har vuxit, näring, pubertet, andra sjukdomar och exponering för läkemedel.

Ett barn som alltid har följt en lägre längdpercentil kan behöva bedömas på ett annat sätt än ett barn vars tillväxt har avtagit eller som faller nedåt på tillväxtkurvan. Läkaren ser på hur barnet har vuxit över tid för att avgöra om det behövs en vidare utredning och om tillväxten bör tas upp när eksembehandlingen diskuteras.

Behandlingar för huden och ljusbehandling

Krämer och salvor som smörjs på huden är en viktig del av eksembehandlingen, särskilt vid lindriga till måttliga besvär eller vid behandling av specifika inflammerade hudområden.

Kortisonkrämer och kortisonsalvor, som också kallas lokala kortikosteroider, används ofta för att minska inflammation och klåda. Det finns också kortisonfria alternativ, bland annat lokala kalcineurinhämmare som hjälper till att dämpa hudens immunreaktion, och andra godkända läkemedel. När läkaren diskuterar alternativen tar hen hänsyn till barnets ålder, vilka områden som är drabbade och hur svårt eksemet är.

Lokala kortikosteroider är i allmänhet säkra när de används på rätt sätt. Om starka kortisonpreparat används länge och på stora hudområden kan dock mer läkemedel tas upp i kroppen. Det kan vara särskilt viktigt att tänka på för yngre barn, som har en större hudyta i förhållande till sin kroppsvikt.

Samtidigt kan ett eksem som inte är tillräckligt välbehandlat innebära att barnet fortsätter att ha inflammation, klåda och störd sömn. När läkaren diskuterar behandling väger hen in både exponeringen för läkemedel och den belastning som sjukdomen i sig innebär.

Ljusbehandling, som också kallas fototerapi, är ett annat alternativ för en del barn. Det innebär att huden utsätts för vissa typer av ljus under kontrollerade former inom vården. Barnets ålder, möjligheten att få behandlingen, hur ofta den behöver ges och de praktiska utmaningarna med återkommande besök kan påverka om behandlingen fungerar i vardagen. (Källa: serien Dermatology Times Expert Perspectives)

Läkemedel som verkar i hela kroppen

För en del barn med måttligt till svårt eksem räcker inte hudbehandlingar för att lindra besvären. Då kan läkaren diskutera läkemedel som verkar i hela kroppen, så kallade systemiska behandlingar.

Ett alternativ är biologiska läkemedel, som är framtagna för att rikta sig mot specifika delar av immunförsvarets reaktion. Dupilumab (Dupixent) blockerar signaler från två proteiner som är inblandade i inflammation: interleukin-4 och interleukin-13. Läkemedlet är godkänt för barn från 6 månaders ålder med måttlig till svår atopisk dermatit, när receptbelagda hudbehandlingar inte ger tillräcklig kontroll eller inte är lämpliga. (Källa: serien Dermatology Times Expert Perspectives)

Andra läkemedel som verkar i hela kroppen kan vara lämpliga för vissa barn. Det beror bland annat på barnets ålder, hur svår sjukdomen är, barnets sjukdomshistoria och vilka behandlingar som är godkända för åldersgruppen. Äldre läkemedel som påverkar immunförsvaret kan också övervägas under vissa omständigheter. Möjliga biverkningar och behovet av uppföljning kan påverka beslutet.

En annan grupp läkemedel kallas Januskinashämmare, eller JAK-hämmare. De blockerar vissa signaler som är inblandade i inflammation. För barn som kan komma i fråga för behandlingen väger läkaren in åldersgränser, säkerhetsvarningar, möjliga biverkningar och behovet av laboratorieprover när hen diskuterar om en JAK-hämmare är lämplig. (Källa: serien Dermatology Times Expert Perspectives)

Varje alternativ har sina möjliga fördelar och risker. Valet beror också på hur väl barnets eksem är under kontroll, vilken uppföljning läkemedlet kräver och vilka behov barnet har på längre sikt när det växer.

Vad en studie av dupilumab visade om tillväxt

I en analys från 2026 undersökte Irvine och kollegor längdpercentiler och en blodmarkör som kallas benspecifikt alkaliskt fosfatas, BALP, hos barn som fick dupilumab. BALP är ett ämne som är kopplat till bildningen av benvävnad. Analysen gjordes efter att den ursprungliga studien hade avslutats. (Källa: Irvine och kollegor, analys från 2026 av tillväxtrelaterade fynd hos barn som fick dupilumab)

Bland barn som vid studiens början låg under den 40:e längdpercentilen var oddsen högre för att öka sin längdpercentil med minst 5 percentilenheter efter 16 veckor om de fick dupilumab, jämfört med barn som fick placebo, en overksam behandling som används som jämförelse.

Innan forskarna tog hänsyn till andra faktorer var oddsen 2,5 gånger så höga i gruppen som fick dupilumab. När forskarna tog hänsyn till den totala mängden lokalt kortison som barnen hade använt var siffran 3,1, och när de tog hänsyn till antalet dagar utan lokalt kortison var den 2,9. Siffrorna beskriver odds, vilket inte är samma sak som ett enskilt barns sannolikhet att växa på ett visst sätt.

Forskarna undersökte också barn som deltog i en öppen förlängningsstudie, en uppföljningsperiod där deltagarna visste att de fick dupilumab. Barn som bytte från placebo till dupilumab hade liknande tillväxtrelaterade förändringar som barn som fick läkemedlet hela tiden. (Källa: Irvine och kollegor, analys från 2026)

Resultaten är uppmuntrande, men analysen var utforskande. Den kan inte visa att dupilumab direkt får barn att växa mer på längden eller förbättrar bentätheten, som är ett mått på mängden mineral i skelettet.

Fynden om tillväxt är en del av det samlade kunskapsunderlaget om nyttan och säkerheten med dupilumab. De är inte i sig ett godkänt skäl att använda läkemedlet. För ett barn med svårt eksem och befintliga problem med tillväxten kan fynden vara värda att diskutera med barnets läkare när man överväger vilka effekter det kan ha att hålla eksemet under kontroll.

Vilka barn kan behöva tätare tillväxtkontroller?

Alla barn med eksem behöver inte lika omfattande kontroller av tillväxten. Det kan vara bra att titta närmare på den allmänna hälsan och sjukdomens påverkan hos barn som har haft svåra eksem länge, regelbundet förlorar sömn, har inflammation på stora hudområden eller ofta behöver ändra sin behandling.

Läkare kan vara särskilt uppmärksamma om ett barns tillväxt avtar, om längdpercentilen förändras oväntat eller om det finns andra tecken på att utvecklingen inte går som väntat.

Bedömningen kan också omfatta andra möjliga orsaker än eksem, till exempel näringsbrist, andra långvariga sjukdomar och läkemedel som kan påverka hela kroppen. Genom att gå igenom tillväxtkurvor, kontrollera hur väl symtomen är under kontroll och ha kontakt med barnets barnläkare kan man upptäcka mönster som kan behöva utredas vidare.

Vid behov kan barnet remitteras till en barnendokrinolog, en läkare som är specialiserad på barns tillväxt och hormoner, eller till en annan specialist.

Den kunskap som finns i dag ger inte stöd för att rutinmässigt mäta bentätheten hos alla barn med atopisk dermatit. Beslut om ytterligare undersökningar beror på barnets individuella riskfaktorer och vad läkaren kommer fram till. (Källa: serien Dermatology Times Expert Perspectives)

När är det bra att prata med en läkare?

Familjer kan prata med barnets barnläkare eller hudläkare om de är oroliga för eksem, sömn, läkemedel eller tillväxt. Det är bra att ta upp en förändring i hur barnet växer, även om den kan ha många olika förklaringar.

Det är också viktigt att fråga en läkare om råd om huden blir öm, börjar blöda, visar möjliga tecken på infektion eller förändras snabbt, eller om det är oklart vad som händer. Val av behandling och eventuella ändringar i barnets vård bör diskuteras med en läkare.

Att se till helheten

Att få bättre hud, mindre klåda, bättre sömn och högre livskvalitet är fortfarande centrala mål med eksembehandlingen. För barn med svår eller långvarig sjukdom kan det också vara bra att prata om tillväxt och utveckling.

Det behövs mer forskning som följer barn framåt i tiden för att ta reda på om förändringar i längdpercentiler eller markörer för benbildning leder till betydelsefulla skillnader i skelettets utveckling på lång sikt. Framtida studier kan också bidra till att klargöra vilken roll inflammation, störd sömn, exponering för kortison och läkemedel som verkar i hela kroppen spelar.

Den här artikeln innehåller allmän information och ersätter inte vård från legitimerad vårdpersonal.

Källor

  1. Serien Dermatology Times Expert Perspectives, tredje delen, Beyond the Skin: Sleep, Steroids, and Growth in Children With Atopic Dermatitis, med Lisa Swanson, MD.
  2. Retrospektiv kohortanalys från 2025 som jämförde längden hos barn med atopisk dermatit och matchade barn utan sjukdomen. Den ursprungliga artikeln angav inte studiens titel eller tidskrift.
  3. Irvine och kollegor, post hoc-analys från 2026 av längdpercentiler och benspecifikt alkaliskt fosfatas hos barn som fick dupilumab. Den ursprungliga artikeln angav inte studiens titel eller tidskrift.
Orolig för ett hudtillstånd?
Kontrollera din hud nu →
Gå tillbaka