Att förstå utsättning av topikala steroider hos barn med eksem: vad föräldrar bör veta
Föräldrar oroar sig för ”steroidavvänjning”? Det här vill barnhudläkare att du ska veta
Rädslan för att sluta med kortisonkrämer dyker allt oftare upp på barnkliniker, ofta efter att familjer sett dramatiska inlägg på sociala medier. Denna oro kan göra samtalen om behandling av eksem stressiga både för föräldrar och läkare. I ett nyligen avsnitt av Society for Pediatric Dermatology:s podcast ”Don’t Be Rash” diskuterades hur man kan bedöma misstänkt steroidavvänjning och hur man kan få familjer att känna sig trygga och engagerade i vården.
Sammanfattning
Steroidavvänjning (TSW) är en term som används för en försämring av huden som vissa upplever efter att ha slutat med starka kortisonkrämer eller salvor som använts under lång tid. De flesta rapporter om TSW handlar om vuxna (ofta kvinnor) och gäller ansiktet eller könsorganen efter felaktig användning av mycket starka kortisonkrämer. Barnhudspecialister menar att äkta TSW är ovanligt hos barn.
Varför oron ökar
På sociala medier delas ofta personliga berättelser som varnar för kortisonanvändning. En analys visade att många inlägg handlade om negativa erfarenheter och avrådde från att använda kortison. Förvirring kan också uppstå i primärvården när familjer får instruktioner som ”använd kortison bara i 7 dagar” eller ”endast vid kraftiga utslag”. Sådana korta råd kan ge intrycket att längre användning alltid är skadligt, vilket inte stämmer helt.
Så här tänker läkare när ett barn ser ut att ha TSW
När ett barn kommer med mycket röd, fjällande eller flagande hud undersöker läkare först flera vanliga orsaker innan de misstänker TSW. Det kan handla om:
- ett eksemutbrott som inte behandlats tillräckligt, särskilt om något i barnets omgivning fortfarande utlöser utslagen;
- en bakterieinfektion (ofta stafylokocker) som ger sårskorpor och var;
- eksem herpeticum, en infektion med herpes simplex-virus som kan ge många runda, såriga skorpor i eksemområden och rodnad som sprider sig utanför de vanliga utslagsgränserna;
- allergisk kontaktdermatit mot en hudprodukt (till exempel visade sig ett nyligen fall vara en allergi mot lanolin runt munnen).
Dessa tillstånd kräver olika behandlingar, så läkare försöker utesluta dem först. Ingen av barnhudläkarna i podcasten mindes att de ställt diagnosen TSW hos ett barn; de få fall de kom ihåg gällde vuxna som använt ultrastarka kortisonkrämer i ansiktet under många år.
Hur vårdpersonal kan prata om rädslan för TSW
Att avfärda en familjs oro kan skada förtroendet. Ett bättre sätt är att bekräfta deras oro och fråga vad de är rädda för. Sedan kan vårdpersonalen förklara att när kortisonkrämer (topikala kortikosteroider) används rätt och under läkares uppsikt är riskerna oftast små. Regelbunden uppföljning gör att läkaren kan kontrollera behandlade områden för exempelvis tunn hud, akne eller bristningar (striae).
Det är viktigt att poängtera att beslut om behandling ska tas tillsammans med läkare eller hudspecialist. Om familjer ändå känner oro för kortison finns det alternativ och strategier som kan minska eller undvika kortisonanvändning.
Alternativ utan kortison som kan hjälpa
Nya receptbelagda krämer utan kortison ger läkare möjlighet att successivt minska kortisonanvändningen. Exempel är ruxolitinibkräm (Opzelura), roflumilastkräm (Zoryve) och tapinarofkräm (Vtama). Dessa krämer:
- kan användas som förstahandsbehandling vid mild till måttlig eksem;
- kan fungera som underhållsbehandling efter en kort kur med kortisonkräm som har lugnat utslagen;
- kan också hjälpa till att kontrollera utbrott hos personer som redan tar systemiska läkemedel som dupilumab (Dupixent).
Dessa alternativ kan ingå i en plan för att minska kortisonanvändningen, men om de passar beror på barnets ålder, eksemets svårighetsgrad och andra medicinska faktorer. Prata med en hudläkare om risker, fördelar och uppföljning.
Det större perspektivet: ofta handlar det om kommunikation
I podcasten beskrevs misstänkt TSW hos barn mer som ett problem med rädsla och missförstånd än som en vanlig diagnos. En noggrann vård som utesluter liknande tillstånd, lyssnar på föräldrar och erbjuder alternativ när det är lämpligt kan både behandla huden och få familjer att känna sig trygga och delaktiga.
Följa synliga förändringar
Att föra en enkel fotodagbok över utslagen under några dagar eller veckor kan hjälpa både familjer och läkare att se om behandlingen fungerar eller om utslagen förändras på ett oroande sätt. Bilder gör uppföljningsbesöken mer informativa.
När du bör kontakta läkare direkt
Kontakta ditt barns läkare snabbt om barnet har något av följande:
- rodnad eller utslag som sprider sig snabbt och blir mycket värre;
- nya smärtsamma områden, djupa blåsor eller områden som blöder;
- sårskorpor, var eller gula skorpor som kan tyda på infektion;
- feber, slöhet eller andra tecken på att barnet är allmänt sjuk;
- någon plötslig förändring som känns annorlunda än vanliga eksemutbrott.
Viktig information
Den här artikeln är endast till för information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Val av behandling bör alltid diskuteras med ditt barns läkare eller hudläkare. Om du är orolig för infektion, svåra symtom eller snabba förändringar, sök vård omedelbart.
Källor
- Podcast: Society for Pediatric Dermatology, ”Don’t Be Rash” med Andrew Krakowski, MD, och Mercedes E. Gonzalez, MD. (Diskussion om föräldrars oro för steroidavvänjning och bedömning hos barn.)
- Hajar T, Leshem YA, Hanifin JM, et al. A systematic review of topical corticosteroid withdrawal (”steroid addiction”) in patients with atopic dermatitis and other dermatoses. J Am Acad Dermatol. 2015;72(3):541-549.e2. doi:10.1016/j.jaad.2014.11.024 (Källa: vetenskaplig artikel)
- Nickles MA, Coale AT, Henderson WJA, et al. Steroid phobia on social media platforms. Pediatr Dermatol. 2023;40(3):479-482. doi:10.1111/pde.15269 (Källa: vetenskaplig artikel)