UV-säkerhetsmånaden: Experttips för att förebygga solskador och hudcancer

Varför UV-säkerhetsmånaden är viktig just nu

Den här artikeln bygger på en intervju med Kathleen Suozzi, MD, docent i dermatologi vid Yale School of Medicine (transkript redigerat). Nu när sommaren är här är det en bra påminnelse om att solskydd inte bara handlar om dagar på stranden. Med tiden samlas även vardaglig sol exponering på huden, och den samlade effekten bidrar både till synligt åldrande och ökad risk för hudcancer.

Medvetenheten om solskydd har blivit bättre, särskilt bland yngre, men många vanliga misstag kvarstår. Många börjar skydda huden för sent, använder inte skydd regelbundet eller förlitar sig på bara en metod istället för att kombinera flera. Därför kan en repetition av grunderna göra stor skillnad för hudens hälsa på lång sikt.

Vad läkare tittar efter vid kontroll av solskador

När hudläkare undersöker huden fokuserar de på två saker som hänger ihop: solens påverkan på hudens åldrande och tidiga tecken som kan leda till hudcancer.

Aktinisk keratos är ett av de viktigaste tidiga varningstecknen. Det är grova, rosa fläckar som kan kännas som sandpapper. De ses som förstadier till skivepitelcancer, en vanlig form av hudcancer. Varje aktinisk keratos har låg risk att utvecklas till cancer på egen hand (ofta uppskattat till mellan 1 på 100 och 1 på 1 000), men om du har många eller stora områden med dessa fläckar ökar risken totalt.

Andra tecken på solrelaterat åldrande är ojämna bruna fläckar (ofta kallade lentiginer), fläckvis pigmentering, förlorad hudelasticitet och en ojämn, knottrig yta som beror på skador i hudens djupare lager (ibland kallat solär elastos). Dessa förändringar blir inte alltid cancer, men de visar på långvarig sol exponering och påverkar din totala riskprofil.

Hur läkare behandlar och minskar solskador

Det finns både sätt att behandla tidiga förändringar som redan finns och att försöka minska risken för framtida skador.

Behandling av större områden: Eftersom solskador ofta är utbredda behandlar hudläkare ibland hela hudområden istället för enstaka fläckar. Det kallas fältbehandling. Traditionella metoder är krämer som fluorouracil (ofta känt under varumärken som Efudex) och nyare kombinationer som kan förkorta behandlingstiden när man lägger till ett D-vitaminrelaterat läkemedel som kalcipotriol (calcipotriene).

Fotodynamisk terapi är en annan fältbehandling. Den använder en lokal medicin som gör skadade celler känsliga för ljus, och sedan riktar man en kontrollerad ljuskälla mot dessa celler medan den friska huden påverkas mindre.

Laserbehandlingar som jämnar ut huden går djupare än krämer. Genom att stimulera förändringar i dermis, det djupare hudlagret som stöder kollagen och blodkärl, kan vissa lasrar hjälpa till att skapa en bättre miljö i huden. Tidiga studier tyder på att detta inte bara kan förbättra hudens utseende utan också minska risken för vissa icke-melanom hudcancer över tid.

Intresset växer för hur immunförsvaret, dermis och det yttersta hudlagret samverkar. När vi blir äldre kan immunförsvaret och DNA-reparationen bli långsammare, så vissa behandlingar syftar till att ”stärka” eller efterlikna dessa funktioner för att hålla förstadier till cancer under kontroll.

Vanliga frågor om solkräm, förklarade

Många har funderingar eller oro kring solkräm. Här är några vanliga frågor och vad läkare svarar:

• Går solkräm in i blodet och kan det vara skadligt? Vissa kemiska solkrämsingredienser kan upptäckas i blodet, men de har använts i decennier utan tydliga bevis på att de små mängderna skulle vara skadliga. Forskningen fortsätter och myndigheter följer säkerheten noga.
• Är spray-solkrämer riskabla på grund av kemikalier som bensen? Rubriker har väckt oro för föroreningar. Det enklaste är att undvika aerosolsprayer och välja krämer eller lotioner om du är orolig för inandning eller kontaminering.
• Är det för sent att skydda min hud? Nej. Även om tidigare solbrännskador och skador inte går att ta bort helt, kan regelbundet skydd nu minska framtida skador och sänka risken för fler hudcancerformer framöver.
• Vilket solskyddsfaktor (SPF) bör jag använda? SPF 30 eller högre är en rimlig rekommendation. SPF 15 blockerar mest UVB, men SPF 30 ger bättre skydd. Mycket höga SPF-värden ger bara marginell extra effekt och kan kännas tyngre på huden, vilket gör det svårare att använda regelbundet.

Det viktigaste är att välja en solkräm du faktiskt kommer använda. Om en produkt känns fet, irriterande eller ger finnar är det mindre troligt att du fortsätter använda den. Testa olika varianter tills du hittar en som passar din hud och din vardag.

Praktiska vanor för solskydd

Tänk bortom bara solkräm. Det fungerar bäst att kombinera flera metoder:

• Använd kläder med solskyddsfaktor (UPF) och överväg en hatt med bred brätte för bättre skydd än en keps.
• Använd solkräm dagligen på exponerade områden, även när du kör bil, gör snabba ärenden eller på vintern eftersom UV-strålning fortfarande kan påverka.
• Smörj in dig igen varannan timme när du är ute, och oftare om du badar eller svettas.
• Undvik spray om du oroar dig för inandning; lotion är ett säkrare val för vardagsbruk.

Nya solkrämsingredienser att hålla koll på

FDA (U.S. Food and Drug Administration) har nyligen godkänt en solkrämsingrediens som heter bemotrizinol. Den har använts säkert i Europa och Asien i flera år. Bemotrizinol ger ett brett skydd mot både UVA och UVB i en enda molekyl, är fotostabil (det vill säga att den behåller sin effekt i solen) och är ofta lätt och mindre irriterande. Eftersom molekylen är större är den mindre benägen att tas upp i blodet. Produkter med bemotrizinol förväntas komma ut på den amerikanska marknaden inom de närmaste månaderna.

Så förändras behandlingen av hudcancer

Kirurgi är fortfarande en grundpelare; många hudcancerformer tas bort med operation. Men andra medicinska behandlingar förbättras. Immunterapi, som PD-1-hämmare, hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa cancer och förändrar redan hur vissa avancerade hudcancer behandlas. Forskare undersöker också dessa läkemedel som förbehandling innan operation (neoadjuvant behandling) för att minska tumörernas storlek eller spridning, och på så sätt eventuellt minska behovet av omfattande kirurgi i vissa fall.

Håll koll på din hud

Det kan vara hjälpsamt att ta bilder och anteckna födelsemärken, fläckar eller områden som ser annorlunda ut eller förändras. Regelbundna bilder över veckor eller månader gör det lättare att upptäcka små förändringar och är bra att visa för hudläkaren vid besök.

När bör du söka läkare?

Om du märker en fläck som ändrar storlek, form, färg, blöder, gör ont eller ser väldigt annorlunda ut jämfört med dina andra födelsemärken bör du kontakta en hudläkare. Rådgör också med läkare om du har många aktiniska keratoser eller är osäker på en grov, fjällig fläck. Har du frågor om vilka förebyggande eller behandlande alternativ som passar din hud är det bäst att prata med en hudläkare.

Ansvarsfriskrivning

Den här artikeln är endast informativ och ersätter inte medicinsk rådgivning. Val av behandling beror på din individuella situation, och du bör diskutera med läkare eller hudläkare vad som är bäst för dig.

Källor

1. Intervju med Kathleen Suozzi, MD, docent i dermatologi, Yale School of Medicine (transkript redigerat).
2. U.S. Food and Drug Administration: nyligen godkännande av bemotrizinol (nämnt i intervjun).