Hemangiom (ICD-10: D18) 💚

Hemangiom (Angioma, Vaskulär Nevus)

Hemangiom är en benign tillväxt som består av små blodkärl, vanligen kapillärer, och som uppträder som en plan eller lätt upphöjd röd lesion. Flera skilda saker samlas under namnet, och de beter sig olika, så det är värt att skilja dem åt.

Infantile hemangiom är det vanliga. Det är vanligtvis inte fullbildat vid födelsen: det uppträder under livets första veckor, växer under en proliferativ fas under de följande månaderna och involveras därefter spontant under en period av år. Kongenitalt hemangiom finns när det är fött och är fullbildat vid födelsen och är biologiskt en annan lesion, med sitt eget förlopp. En vaskulär missbildning — till exempel en portvinsfläck — är inte ett hemangiom alls: det är ett missbildat kärlnätverk som finns från födelsen, växer med barnet och inte involveras. Lesioner som uppträder i vuxen ålder, såsom körsbärsangiom, är åter en annan grupp.

Hemangiom kan vara flera, och diffusa multipla former kallas hemangiomatos. Infantil hemangiom är vanligare hos flickor.

Predisponerande Faktorer

Den exakta orsaken till hemangiom är fortfarande oklar, men flera faktorer antas öka sannolikheten för deras utveckling. Dessa predisponerande faktorer kan påverka bildandet av hemangiom och deras tillväxtmönster:

• För Medfödda Hemangiom:
  • Kvinligt Kön: Kvinnliga spädbarn löper högre risk att utveckla medfödda hemangiom.
  • För tidig födsel: Prematura spädbarn har en högre risk för att utveckla medfödda hemangiom.
  • Moderliga Virala Infektioner och Intoxikationer: Exponering för vissa virala infektioner eller giftiga ämnen under graviditeten kan bidra till utvecklingen av medfödda hemangiom.
  • Moderns Ålder Över 40: Äldre moders ålder kan öka risken för hemangiombildning hos spädbarnet.
  • Intrauterin Hypoxi: Brist på syre under fostrets utveckling kan leda till ökad risk för hemangiom.
  • Fler än En Graviditet: Flerfaldiga graviditeter (t.ex. tvillingar eller fler) är förknippade med en högre förekomst av hemangiom.
  • Genetiska Faktorer: Familjehistorik och genetisk predisposition kan spela en roll i bildandet av medfödda hemangiom.
• För Förvärvade Hemangiom:
  • Vaskulär Väggpatologi: Abnormiteter i blodkärlens väggstruktur kan bidra till utvecklingen av hemangiom.
  • Leversvikt: Nedsatt leverfunktion kan öka sannolikheten för hemangiombildning.
  • Endokrina Störningar: Hormonella obalanser och endokrina patologier är förknippade med en högre risk för hemangiom.
  • Metaboliska Störningar: Störningar i metabolismen kan bidra till utvecklingen av dessa lesioner.
  • Miljöfaktorer: Miljöinfluencer, såsom gifter eller föroreningar, kan utlösa hemangiombildning.
  • Genetiska Faktorer: En familjehistorik av hemangiom eller andra vaskulära anomalier kan öka sannolikheten för att utveckla dessa tillväxtformer.

Diagnostik

Ett typiskt infantilt hemangiom diagnostiseras kliniskt, genom undersökning och dermatoskopi. Varken biopsi eller laboratorieprovning ingår i den rutinmässiga utredningen. Bilddiagnostik — ultraljud eller MRI — är reserverad för de fall där diagnosen verkligen är osäker, eller där lesionens utbredning och eventuella associerade anomalier behöver bedömas.

Lesioner som är djupa, täcker stora områden eller ligger nära vitala organ och vaskulära strukturer är de fall där bilddiagnostik är motiverad. En stor eller segmentell lesion kan behöva bedömas av flera specialister tillsammans, för att fastställa dess utbredning och för att söka efter eventuella associerade anomalier.

Symptom

Hemangiom kan uppvisa olika visuella egenskaper, beroende på deras typ (medfödda eller förvärvade).

Medfödda Hemangiom: Dessa lesioner kan ta många olika former, inklusive ovala, asymmetriska eller stora massor som ockuperar flera anatomiska områden. Ytan på hemangiomet kan vara slät, särskilt i platta former, eller något knölig, vilket är typiskt för mer framträdande hemangiom som höjer sig över huden. Färgen kan variera från rosa till stark röd, hallon, krimson, eller till och med cyanoska nyanser. Färgen är vanligtvis enhetlig över lesionen, även om den ibland kan uppvisa ett fläckigt eller varierat mönster. Generellt påverkar medfödda hemangiom inte hårtillväxt, även om några grova eller fluffiga hår kan dyka upp i det centrala området av lesionen.

Storleken på medfödda hemangiom kan variera mycket, från små lesioner på bara några millimeter i diameter till stora som ockuperar flera anatomiska områden (20-30 cm i vissa fall). Vid palpation är dessa hemangiom vanligtvis mjuka och mer känsliga än den omgivande huden. När de trycks kan de kortvarigt förlora sin färg och blekna. Det finns inga associerade sensationer som smärta eller klåda. Medfödda hemangiom finns oftast på huvudet, ansiktet och nacken, även om de också kan förekomma på andra områden.

Förvärvade Hemangiom: Dessa lesioner uppträder vanligtvis som små, hemisfäriska (ibland på en smal stam), symmetriska knölar som sticker ut något över huden. Ytan kan vara något annorlunda än den normala hudtexturen, ibland slät eller till och med glansig. Färgen är vanligtvis stark röd, men andra röda nyanser kan ibland ses. Precis som medfödda hemangiom påverkar inte förvärvade hemangiom hårtillväxt. Storleken på förvärvade hemangiom är vanligtvis liten, vanligtvis upp till 5-7 mm i diameter, även om större knölar ibland kan bildas. Dessa hemangiom finns oftast på bålen eller övre extremiteter, även om de också kan utvecklas på andra delar av kroppen.

Dermatoskopisk Beskrivning

Vid dermatoskopi observeras följande egenskaper typiskt i hemangiom:

• Elasticitet och Fyllning: Tumören uppvisar elasticitet och kan ändra storlek när den komprimeras, vilket gör att den tillfälligt bleknar.
• Små Vaskulära Gaps: Ett stort antal små röda luckor, åtskilda av tunna blå partitioner, kan vara synliga.
• Stora Vena Luckor: Närvaron av stora blå-violetta luckor indikerar att hemangiomet är djupt och kan involvera venösa blodkärl.
• Tromboserade Lacunae: Hemangiom som är skadade kan visa blå-svarta eller svart-röda lacunae med en gulaktig kant, vilket indikerar trombos (koagulation) i de vaskulära utrymmena.

Differentialdiagnos

Hemangiom bör differentieras från andra neoplasmer eller lesioner, inklusive:

• Olika typer av hemangiom (medfödda, förvärvade, djupa, ytliga, etc.)
• Pyogen granulom
• Blått nevi (särskilt djupa, venösa hemangiom)
• Angiosarkom
• Kaposis sarkom
• Mycosis fungoides (T-cell limfom i huden)

Risker

Hemangiom är generellt säkra och medför ingen signifikant risk för malign transformation. I avsaknad av externa faktorer som trauma eller UV-exponering är risken för malignitet jämförbar med den hos normal hud. Emellertid inkluderar tecken som kan tyda på möjlig malignitet förändringar i hemangiomets utseende eller utvecklingen av nya symtom som smärta eller klåda.

Utöver den lilla risken för cancerös transformation kan hemangiom—särskilt de som är stora—orsaka betydande blödning om de skadas. Dessutom kan stora hemangiom ulcera och bli infekterade om de utsätts för kroniskt trauma.

Vissa infantila hemangiom behöver snar specialistbedömning i stället för expektans, eftersom de sitter på vissa ställen eller beter sig på vissa sätt:

En lesion som prolifererar snabbt, eller en som stör matning, andning eller syn, bör bedömas utan dröjsmål.

Taktik

Behandlingen av hemangiom beror på storlek, plats och typ (medfödd eller förvärvad). För stora medfödda hemangiom bör beslut om behandling involvera ett team av specialister, inklusive barnläkare, dermatologer och kirurger, bland andra. Tidpunkten för behandlingsinterventioner bestäms från fall till fall, med hänsyn till hemangiomets påverkan på livsviktiga funktioner och förekomsten av andra associerade hälsoproblem.

En lesion som du inte har låtit undersöka är något annat än en som en läkare redan har identifierat. Övervakning följer efter bedömning, inte tvärtom: en vaskulär lesion som inte har undersökts bör visas för en dermatolog, eftersom inte varje röd lesion är ett hemangiom. När en liten lesion väl har bedömts och är stabil krävs ingen behandling, och det är rimligt att hålla uppsikt över den mellan kontrollerna. Sök tidigare om den skadas, förändras i utseende, ulcererar eller utvecklar nya symtom.

För dynamisk övervakning är det hjälpsamt att ta fotografier av hemangiomet för att spåra eventuella förändringar över tid. Hur ofta någon med multipla hudlesioner behöver undersökas beror på dessa lesioner snarare än på årstiden. En karta över hudneoplasmer kan vara fördelaktig för pågående övervakning och identifiering av nya eller förändrade lesioner.

Behandling

De flesta okomplicerade infantila hemangiom behöver ingen behandling alls. De går tillbaka spontant, och observation — med fotografier för att följa förloppet — är det lämpliga handläggningssättet. Laser, kryoterapi, elektrokoagulation och kirurgi är inte rutinbehandlingar för dem.

Där behandling behövs är den i första hand medicinsk:

• Oral propranolol: Förstahandsbehandling för infantila hemangiom som är högrisk — på grund av lokalisation, storlek, ulceration eller hot mot funktionen. Den initieras och övervakas av en specialist.
• Topikal timolol: Ett alternativ för utvalda små, ytliga lesioner.

Laser har en plats vid kvarstående förändringar efter involution, såsom kvarstående ytliga kärl, och kirurgi för en lesion som blöder farligt eller har lämnat kvar vävnad som behöver rekonstruktion. Doser och val av medel bestäms av behandlande specialist.

Vissa lesioner kräver behandling i steg eller uppföljning över tid.

Förebyggand

Att förebygga utseendet av hemangiom involverar korrekt prenatal vård, inklusive att minimera stress, undvika skadliga läkemedel under graviditet och snabbt åtgärda infektioner. För att förhindra ytterligare lesioner eller malignitet:

• Undvik kronisk hudtrauma.
• Observera säkerhetsåtgärder när du arbetar med hudskadande ämnen.
• Ta itu med samtidig hälsotillstånd snabbt.
• Upprätthåll god personlig hygien och medvetenhet om hudförändringar.

Regelbunden undersökning av hemangiom, snabb konsultation med en specialist om några förändringar observeras, och borttagning av potentiellt skadliga neoplasmer är avgörande för att hantera hudens hälsa.